Lyckan är att hitta skatten

Jag har letat efter en viss geocache hela j-la sommaren. Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag varit där och letat och letat och letat och letat. Men icke sa Nicke – ingen gömma har jag hittat.

Något irriterande när man VET att det ska finnas en cache där någonstans… men man hittar den INTE. Grrr….

Nästan så jag började tro att någon behagar skämta med mig aprillo. Finns det verkligen en cache här?

Letade på backen, vände på varje sten och kotte och grävde i varje håla. Letade i träden, lyfte på varje gren och kände igenom varje stam. Letade uppåt, spanade och spanade runt och uppåt om jag skulle få syn på något. Men nej… det enda det resulterade i var kåda på händerna och barr i håret. Gah!!!

Men så…. skam den som ger sig. Idag var jag där för typ sjuttioelfte gången. Och yes, yes, yes…. där var den ju. Den fanns ju där – nästan rakt framför ögonen – bara man tittar efter ordentligt och tänker lite utanför ramarna 🙂

Vilken lycka. Nästan så jag har lust att öppna en champagneflaska för att fira fyndet 🙂

Nu kan jag sova gott om nätterna igen 😉

T4tc som får bli en favorit så som den har sysselsatt mig hela sommaren!

Annonser

Tina mår bättre

Tina mår bättre nu och det går definitivt åt rätt håll.  
Hon har riktigt fin färg på slemhinnorna och fått tillbaka aptiten… med råge. Hon sitter och darrar och hackar tänder när jag håller på med maten åt henne 
Hon är riktigt pigg och glad igen. Dagens blodprov visar på att hon ÄR bättre – men långt ifrån bra ännu.

Vad hematokrit-värdet var när hon insjuknade vet jag inte (alltså andelen röda blodkroppar av blodets totalvolym) – men efter fyra dagars medicinering låg det på 19%. Idag hade det stigit till 26%.Normalvärdet är 37-55%.

De höga antalet vita blodkropparna som hon hade tidigare hade nu gått ner – vilket är ett mycket bra tecken.

Vi fortsätter medicineringen med den höga dosen kortison + cytostatikan och hoppas att det fortsätter gå åt det rätta hållet.
  

Nytt veterinärbesök och blodprov nästa vecka på torsdag.

Tina är på bättringsvägen

Nu syns det tydligt att Tina är på bättringsvägen. Hon har betydligt finare färg på slemhinnorna, hennes aptit har kommit tillbaka och hon är mycket piggare och gladare.

Även magen verkar vara på bättringsvägen. Ingen diarré idag (peppar, peppar).

Önskar nu bara att vi får trappa ner medicinen och att hon ändå är stabil. Lite jobbigt med allt kissande som blir av den stora kortisonmängen hon äter.

Besök hos ”vår” vet idag

Å så bra det känns att få gå till våran vanliga suveräna veterinär Therese. Gjorde inte så mycket idag annat än pratade och T. kände igenom Tina och lyssnade på hjärtat å så.

Eftersom Tina blivit dålig i magen så gjorde vi lite förändringar i medicineringen. Hon ska nu ha 1 tablett Imural varannan dag och de dagar hon inte tar någon Imural ska hon då istället ha 4 tabl Prednisolone morgon och kväll (istället för 2 1/2 morgon och kväll de dagar hon också ska ha en Imurel).

Dessutom ska jag ge henne Hill’s a/d istället för en massa lever och blodpudding.

Hill’s Prescription Diet Canine a/d veterinärfoder innehåller en ökad nivå av särskilda proteiner som stödjer sårläkning och immunförsvaret.

I övrigt äter hon Hill’s i/d burkmat med glädje. Slemhinnorna har helt klart fått lite bättre färg idag och febern är fortfarande normal.

Självklart är hon mycket påverkad och trött. Men det går åtminstone åt rätt håll – och det känns så tryggt nu att ha vet T. med oss. Nytt besök hos henne på tisdag nästa vecka.

Återbesök

Nu har vi varit till Vännäs på återbesök. Dagens blodvärden var något lite bättre jämfört med hur det var med henne i helgen. Veterinären tyckte också att slemhinnorna såg något mindre bleka ut – men de är ju fortfarande fruktansvärt bleka.

Hon får fortsätta stå på samma dos Prednosolon (2 1/2 tablett morgon och kväll) samt Imurel (1 tablett om dagen).

Jag bad dom skicka över journalerna till ”min veterinär” Therese så att jag kan gå till henne i fortsättningen. Hon ”kan” ju Tina och är den som varit med om alla hennes sjukdomar genom åren.

Åkte direkt till Therese när jag kom tillbaka till stan och då hade hon precis fått papprena från Vännäs. Vi bokade in en tid i morgon så får hon då kolla igenom Tina och vi får diskutera vad vi ska göra.

Känns lite hopplöst just nu – även om det går åt rätt håll (med myrsteg). Hur mycket ska man kämpa och försöka med en hund som i grunden ”inte är frisk”? Hon har hypotyreos, inte helt ok hjärta, stora problem med tassarna som gör att hon ofta haltar, kraftiga urinvägsinfektioner efter varje löp, problem med förhöjda levervärden efter sista löpet, osv…

Just nu har hon blivit dålig i magen också. Kanske en reaktion på medicinen?

Jaja… längtar till att få prata med Therese i morgon.

Små små babysteps

I eftermiddag var det första gången sedan Tina insjuknade som hon själv kom ut till köket när hon hörde att jag började fixa med middagsmaten 🙂

Tänk att man kan bli så lycklig över så lite 🙂

Hon ha lååångt ifrån fått tillbaka sin vanliga aptit. Men att hon ändå självmant kom till köket och visade intresse över att få mat!!! Hittills har jag alltid fått gå till bädden där hon har legat med maten och så har hon med tvekan ätit liggandes. Det enda förresen som hon äter utan att tveka är kokt lever. Blodpudding går sådär… och vanliga maten äter hon inte alls. Nu till middag testade jag ge henne Hill’s i/d burkmat – och se, det gick faktiskt ned. Hon fick ändå lite kokt lever också eftersom det är bra för henne att äta mycket järnrik föda just nu.

Men det jag tyckte mig se igår att hon fått lite bättre färg på slemhinnorna var nog bara inbillning. De är lika vita som förut. Och fortfarande bara sover och sover och sover hon.

Lilla hjärtat. I morgon är det dags för återbesök hos veterinären.